Bush välter demokratin
 

I kampen mot terrorismen tycks nu alla medel vara tillåtna. I USA hotas rättssäkerheten av att gränsen mellan frihet och säkerhet görs otydlig av Bushadministrationen. Det ger terrorister ett bra PR-vapen. Talet om mänskliga rättigheter visar sig vara bara tomma ord. Men också Europa rustar sig mot terrorism på ett sätt som kan hota medborgarna.

Bush välter rättsstatens hörnstenar 011121 DN

Den amerikanska debatten om terrorismen har nu gått över i en ny fas.

Terrorattackerna den 11 september medförde en nationell samling som vi inte har sett maken till sedan andra världskriget. En antiterroristlag röstades snabbt igenom i kongressen utan någon diskussion alls. I en symbolisk gest av enighet omfamnade president Bush och demokraternas senatsledare Thomas Daschle varandra på kongressens golv.

Drygt två månader senare är stämningsläget delvis ett annat. De nya åtgärder som Bushadministrationen nyss annonserat (och i vissa fall redan genomfört) har väckt betydligt mera debatt och kritik. Mest kontroversiell är en exekutivorder undertecknad av presidenten som ger denne rätt att ställa misstänkta internationella terrorister inför militärdomstolar i USA eller utomlands. Domstolarna får befogenhet att utdöma dödsstraff om bara två tredjedelar av juryn så önskar; ett enigt juryutslag är alltså ej längre behövligt.

Domstolarna kan vidare hålla rättegångar i hemlighet och använda bevis som en civil domstol inte skulle godta. Det betyder att den gamla rättsprincipen om att en åklagare måste kunna bevisa den åtalades skuld "bortom allt rimligt tvivel" (beyond a reasonable doubt) uppluckras.

Ett annat omstritt förslag tillåter avlyssning i vissa fall av överläggningar mellan advokater och häktade, ett beslut som går helt på tvärs med anglosaxisk rättstradition. FBI har vidare fått auktorisation att förhöra utländska studenter vid hundratals universitet för att närmare utröna deras bakgrund. Det kan bli en gigantisk kartläggning med tanke på att antalet utländska studenter i USA i år är över 547 000, den högsta siffran någonsin.

Administrationen motiverar dessa och liknande åtgärder med att USA befinner sig i en krigssituation och för att freda sin befolkning nu måste ta till medel som tidigare inte ansetts nödvändiga. Föga förvånande har detta mött skarp kritik från både höger och vänster. William Safire, den konservative kolumnisten i New York Times, skriver rakt på sak att USA:s president, vägledd av en "skräckslagen justitieminister", just skaffat sig "diktatorisk fullmakt att fängsla eller avrätta utlänningar" (15/11).

Högerrepublikanen Robert Barr, annars en trogen Bushallierad, är lika kritisk mot den utvidgning av den federala statsmaktens befogenheter som de nya förordningarna innebär. Barr tycks dock inte notera det ironiska i att åtgärderna vidtas av en administration vars ledare gick till val på att snöpa samma statsmakt.

En vänsterliberal som Clintons förre arbetsmarknadsminister Robert Reich menar att Bush nu steg för steg urholkar medborgerliga rättigheter som fram till helt nyligen togs för givna. Om vi inte är vaksamma kan vi en dag vakna upp och finna att vi lever i en polisstat, varnar Reich. Längre ut på vänsterkanten har man använt än grövre artilleri.

Vad debatten alltmer handlar om är var gränsen ska dras mellan frihet och säkerhet. Vilka åtgärder är tillåtna i ett fritt samhälle för att bekämpa ofrihetens apostlar? Redan dagarna efter den 11 september fanns det röster i USA som varnade för en överreaktion genom införandet av ogenomtänkta regler som kunde inskränka de medborgerliga fri- och rättigheterna.

Den opinionen verkar nu ha växt i styrka. Samtidigt står det lika klart att det finns en ökad förståelse även bland många liberaler att vissa inskränkningar kanske ändå måste göras. Laurence Tribe, välkänd juristprofessor vid Harvard, tillhör de ambivalenta och menar att medborgerliga rättigheter inte bara handlar om att värna individen från staten utan också om att skydda oskyldiga från terrorismen. Och då får man acceptera vissa åtgärder som man i vanliga fall inte skulle godta, tycks Tribe mena.

Klart är att president Bushs order om militärdomstolar vilar på skakig juridisk grund och att den kan visa sig vara ett stort misstag från hans sida. Det är en sak om flygpassagerare får vänta några timmar extra på incheckning på grund av striktare säkerhetsåtgärder vid flygplatserna. En helt annan sak är det om grundläggande rättsprinciper tanklöst välts över ända. Överger man habeas corpus-principen (skyddet mot godtyckliga arresteringar) frångår man en hörnsten i den moderna rättsstaten. Då ger man dessutom terroristerna ett pr-vapen som de inte förtjänar. Vad var det vi sa, kan de triumferande säga om de "otroende" i den USA-ledda alliansen: deras försvar för mänskliga rättigheter visade sig bara vara tomma ord.

Erik Åsard Chef för Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet