Vad är public service?

Radio och television i allmänhetens tjänst - mångfald och kvalitet?

Från politikens värld är vi bekanta med 'taggar' vilka anger ens politiska tillhörighet, som i Goran Persson (s). 

Sverige har sedan 1 april 2000 fem nationella minoriteter enligt konventionen och lagen om minoritetsspråk, nämligen samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Varför inte 'tagga' dessa personer för att säkra rättvisan i mångfalden i public service -media. Detta skulle också göra det lättare för huvudmannen, allmänheten, att följa debatterna när man ser klart vem den är som för talan?

Over there - räkna dem

Allra först bakgrund till ämnet från första moderna demokratin over there. NAACP, en av USA:s ledande medborgarrättsgrupper, kämpar för minoriteternas rättigheter. Hösten 2001 förnyar de sitt bojkotthot mot tv och film. NAACP anser den vita dominansen både framför och bakom kamerorna oacceptabel. De menar att det krävs en mångfaldspolitik som genomsyrar hela utbudet, inklusive nyheter och sport.

Enligt ny statistik från skådespelarnas fackförbund, Screen Actors Guild, tilldelades 53 134 roller till medlemmarna förra året. 14,8 procent gick till afroamerikanska skådespelare vilket väl motsvarar de svartas andel av den totala befolkningen. Latinos fick bara 4,4 procent av rollerna, drygt en tredjedel av befolkningsandelen medan amerikaner med asiatiskt påbrå gavs 2,6 procent, också det en oproportionerligt låg andel.

Svensk public service

1. Tre svenska medelålders män debatterar i P1 huru antisionism är antisemitism. De kommer fram till slutsatsen att visst är antisionism antisemitism. Enda kruxet vad icke-insatta, dvs de flesta i allmänheten inte vet är att det är tre svenskjudar som debatterat och dragit slutsatserna. En är jude, en är konverterad jude och en är en hedersjude och känd sionist. Objektivt och opartiskt? Inga problem i svensk public service.
2. SVTs EU-korrespondent har ett inslag i Aktuellt/Rapport från Bryssel där han intervjuar en EU-parlamentariker om EUs Mellanösternpolitik. Vem i allmänheten känner till att det är en jude som talar med en annan jude om Mellanöstern och fördömer palestinska terrorattack. Objektivt och opartiskt? Inga problem i svensk public service. 
3. Kulturredaktörn i P1 samtalar med en kulturskribent som recenserat en bok. Alla tre är judar - redaktören, kulturskribenten och bokens författare. Tillfällighet eller riktad marknadsföring? Inga problem i svensk public service.

Listan kan naturligtvis göras lång men jag hoppas att dessa enkla axplock ur svensk public service påvisar nödvändigheten i att göra någonting.